Vi lever i en problemfylld värld. För att kunna möta utmaningarna behöver vi resonera med varandra. Men hur är det möjligt om det är för mycket fastlåsta positioner och tvärsäkra fixeringar? Och om många eldas på av rent hat?

0. Lärdomar från nollpunkten

Låt oss börja på «punkt noll». Vad är den värsta tänkbara konsekvensen av polarisering? En gång för länge sedan fick jag se detta med egna ögon.

I det första kapitlet i min essäbok Navigation i mångfalden berättar jag om mina erfarenheter i folkmordets Rwanda 1994. Tryck på den här knappen för att visa kapitlet. Obs! Otäck läsning.

Sluga demagoger lyckades driva folk att begå onda handlingar i en enorm skala. 

Sådana uppviglare vill att folk skall vara lättskrämda och lättstyrda. Då blir de lätta att manipulera. De spelar på människors känslor. Framför allt försöker de utnyttja deras rädsla. Och deras inbilskhet och fåfänga.

Fruktan och självrättfärdighet – detta är också drivfjädern för dålig religion. 

1. Se upp för religion utan tillit

Typiskt för dålig religion är viljan att kontrollera. Det sker genom att ställa villkor: «Ha en rätt moral så blir du belönad!». «Ha en rätt tro så får du evig lycka!».

Detta är villkorlig och manipulerande kärlek. Det är raka motsatsen till verklig tillit.

Det lockar inte fram det bästa i människan. Den som tror sig ha uppfyllt villkoren blir mallig och självbelåten. Den som tror sig ha misslyckats blir orolig och förskräckt.

Dålig religion bygger på belöning-och-straff-tänkande. Den utnyttjar människans svagheter: självrättfärdighet och fruktan.

Belöning och straff kan användas för att dressera djur. Människor bör utvecklas på ett annat vis.

2. Ta språnget till ren tillit

Ett sunt debattklimat förutsätter sådant som medkänsla, omdöme, sanningskärlek, ansvarighet, rättrådighet och integritet.

De sanna värdena kan inte köpas eller tvingas fram. De kan bara kultiveras i en fri relation. «Dressyr» fungerar inte.

För den oinvigde kan kristendomen förefalla märklig och obegriplig. En bra startpunkt är att tänka så här: Kristendomen är en revolution mot villkorlig kärlek och dressyr.

Kyrkan talar om ovillkorlig kärlek. En sådan tro handlar om tillit. Den baseras inte på belöning och straff, utan på frihet och ansvar.

Med en sådan tro som grund är det möjligt att växa och utvecklas. Det är framför allt två saker som behöver stärkas och byggas upp: förmågan till medkänsla och gott omdöme.

3. Se hur tillit kan stärka medkänslan

Varför är sociala medier så asociala? Varför är kommentarsfält så fulla av hån, påhopp och småsinta elakheter? Svaret är egentligen rätt enkelt: Det är tillfredsställande att vara elak. Man hånskrattar och gör sig lustig över andra eftersom det är roligt. Skadeglädje är en källa till – glädje. Även känslan att vara kränkt kan bli en ond njutning. Det kan nämligen ge en förevändning att få rasa ut, i lustfyllt vredesmod.

Behagliga känslor = goda känslor?

Detta är inte nödvändigtvis samma sak! Det är lätt att lura sig själv.

Ibland kan man styras av behagliga men giftiga känslor. En tillitsfull tro ger mod att erkänna sina misstag och felsteg.

På så vis lär man sig att hantera sådant som avtrubbar medkänslan. Det gäller att skapa nya tankebanor och bättre vanor.

4. Se hur tillit kan stärka omdömet

Att förstå världen och livet är lite grand som att lägga pussel.

Envishet och dåligt omdöme

Så skapas t.ex. konspirationsteorier.

Det är viktigt att kunna foga ihop en riktig bild av verkligheten. Den som saknar tålamod kanske försöker tvinga pusselbitarna på plats. Det gäller att vara uppmärksam på de bitar som inte passar ihop.

En tillitsfull tro ger mod att erkänna att man kan tänka fel. Detta är inte en svaghet utan en styrka. Insikten att man kan tänka fel är nyckeln till ett gott omdöme.

Tro och förnuft är ofta fiender. Men det behöver inte vara så. De kan också samverka.

5. Utveckla ett intresse för bildning

I den polariserade debatten läggs det ofta fram tvärsäkra svar på komplexa problem. Det finns en sak som kan motverka det här och det är bildning.

Bildning kan till exempel innebära att studera historia. Vi kan vidga horisonten och lära av tidigare generationers framgångar och misslyckanden. Mänsklighetens erfarenheter är en enorm skattkammare med kunskap.

Vi behöver lära oss att foga ihop världens och livets pussel på ett klokare sätt.

6. Utveckla en sund inre styrka

Det behövs fler motgift mot polariseringen. Yoda i Star Wars sade:

Det är förstås viktigt att kunna känna rädsla och vrede. Det handlar ju om ens överlevnad. Men det finns en risk. Det är många idag som lever i ett tillstånd av nästan kroniskt vredesmod. De förstår inte att de fördärvar sitt intellekt.

• Rädsla kan skapa hjärnspöken.
• Vrede kan skapa tunnelseende.
• Hat kan skapa blindhet.

Mod är att hålla huvudet kallt för att se klarare. Rättrådighet handlar om att kunna motstå maktens frestelser. Hopp är en livskraft som skyddar från cynism.

Jerusalem och Aten.

Ett klassiskt livsprojekt och livsäventyr.

7. Utveckla en praktisk klokhet

För att kunna lösa vår tids problem behövs praktisk klokhet, sunt förnuft och gott omdöme. Den polariserade debatten undergräver detta. Skälet är att många dras till ytterligheter och har obalanserade åsikter.

Praktisk klokhet hör ihop med måttfullhet, menade Aristoteles. Vi behöver ofta finna den gyllene medelvägen och inte gå till överdrift åt något håll. I besluts­situationer gäller det att varken över­reagera eller under­reagera.

Ofta gäller det att hitta rätt balans mellan två motpoler. Det kan till exempel handla om

• idealism och realism
• enhet och mångfald
• kollektiv och individ
• ordning och frihet.

8. Utveckla förmågan att integrera

Något som ofta präglar debatten är det politiskt korrekta och det politiskt inkorrekta.

• Politiskt korrekt innebär att vara respektfull men inte uppriktig. Det leder lätt till hyckleri.
• Politiskt inkorrekt innebär att säga vad man tycker utan att visa respekt. Det leder lätt till mobbning.

En väl integrerad person kan hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det går att vara både sanningsenlig och hänsynsfull.

De som kan integrera är långt bättre rustade att möta vår tids problem och utmaningar.